Bantningsmetoder

Så fungerar det

Dietkokboken har skapat ett unikt system för automatisk beräkning av kalorier, Gi och näringsvärden per recept och varor. Automatisk beräkning sker även för medlemmars recept. För att detta skall fungera registrerar Dietkokboken alla närings-, Gi- och kalorivärden per ingrediens, liksom enhetsvikter (t.ex. vad väger ett äpple) och omräkningstal för tillagning, t.ex. att ris viktökar 3ggr vid kokning. Runt 450.000 grunduppgifter har lagts in i systemet.

Näringsvärdena är i första hand hämtade från Livsmedelsverkets databas, men denna bas omfattar inte alla ingredienser. Kompletterande information har samlats in från utländska databaser och andra källor. Dietkokbokens beräkningsmodell är hämtad från Livsmedelsverket, en i världen allmänt accepterad beräkningssätt.

Bantning

Även om de flesta bantningsmetoderna ger resultat på kort sikt är det en stor risk att man går upp i vikt igen när man slutar med dieten. Snabbantning kan vara skadligt och leder sällan till bestående viktminskning. 90% blir "återfallsförbrytare". Att jojjobanta innebär att det blir svårare att gå ner i vikt efter varje bantning pga att kroppen ställer om sig. För att nå bestående viktminskning är bästa sättet att ändra sina kostvanor vilket brukar ta 6-12 månader.

Kalorier eller kolhydrater

Kalorier eller kolhydrater?

I princip finns två metoder för viktminskning, antingen kalorimetoden som innebär minskat intag av kalorier, eller kolhydratmetoder t.ex Gi, LCHF, Montignac, Atkins, som går ut på att minska intaget av kolhydrater och att det är fritt fram med protein och fett. Alla metoder rekommenderar att viktminskning kombineras med motion. Utan motion minskar muskelmassan.

Dietkokboken redovisar både kalorier och Gi/GB. Eftersom båda beräknas får man dubbel koll på recepten och den observante kommer notera att metoderna ofta ger samma svar.

Kalorimetoden

Kaloribantning innebär minskat intag av kalorier. Den energi kroppen tar in måste vara mindre än den kroppen förbränner i värme- och rörelseenergi. Kroppen tar då energi från fettlagren. För att behålla sin vikt gäller att uppnå energibalans. Kaloribantning är en accepterad vetenskaplig metod.

Gi/GB-metoden

Glykemisk index (Gi) är är ett mått på hur snabbt och högt blodsockernivån stiger efter intag av kolhydrathaltig föda. Gi är numera också en populär bantningsmetod. Gi avser effekten av en konsumerad bestämd mängd av en vara, medan man talar om glykemisk belastning (GB) som ett värde för varierande mängd av varan. GB kan användas för att beskriva ett recepts ”Gi-värde”. Gi är inte en vetenskaplig accepterad bantningsmetod.

Dietkokboken har automatisk beräkning av Gi/GB i recept. Som faktaunderlag används de studier som genomförts i världen. När värden saknas har skattningar gjorts.

Fakta om mat, hälsa och vikkoll

Dietkokboken producerar och fotograferar recept i eget provkök och samlar in fakta om mat och dryck. Fakta sammanställs i Varufakta som omfattar det mesta som kan köpas i butik, dvs cirka 4000 varor. Sammantaget finns mer än 12.000 faktasidor. Detta är Sveriges, kanske världens, mest ofattande beskrivning av mat och dryck. Därutöver har Dietkokboken kompletterat med fakta om hälsa och viktkoll, som bygger på vedertagen information och vetenskapliga rön. Främsta kunskapskälla är Livsmedelsverket, men kompletterande information tillförs från annat håll.

Logga in

Användarnamn eller mailadress
Lösenord

Glömt lösenord
Bli medlem